Likabehandling i föreningsverksamheten

Vi kan bäst förebygga trakasserier, diskriminering och mobbning genom att utveckla kulturen inom föreningen. I en kultur som är öppen och som respekterar mångfald kan alla medlemmar delta i verksamheten och vara sig själv. Man kan skapa en sådan atmosfär på olika sätt.

Föreningen kan etablera verksamhetssätt och praxis som stöder likabehandling. Exempel på dylik praxis är att man

• grundar en position för en likabehandlingsansvarig i föreningen,
  
• formulerar en likabehandlingsplan,
• formulerar principer för tryggare rum och
• ser till att evenemangssäkerheten fungerar.

Det är viktigt att regelbundet kommunicera till alla medlemmar i föreningen om de åtgärder som man har vidtagit och vilka spelregler man har formulerat. Man måste också få medlemmarna att förbinda sig vid att hålla fast vid de gemensamma likabehandlingsåtgärderna. Då medlemmarna förstår innebörden av verksamheten och då de har fått delta i processen är det möjligt att skapa en mera bestående verksamhetskultur. Order som bara kommer från ett håll lyckas sällan involvera hela gemenskapen.

Förutom gemensamma spelregler ska föreningen också fästa uppmärksamhet vid hur grupper bildas och uppmana medlemmarna att behandla varandra vänligt. Det är bra att se till att alla uppmärksammas jämlikt inom föreningsverksamheten. Det här är särskilt de föreningsaktivas och styrelsens uppgift. Det är inte svårt att beakta andra människor. Det betyder att man hälsar på alla, att man tackar och att man tar med alla i aktiviteterna. Om någon till exempel sitter ensam eller inte säger något på en lång stund kan man fråga om hens åsikt eller be hen delta i aktiviteten.

Hur kan vi förebygga trakasserier med hjälp av föreningens interna processer?

Det lönar sig att skapa gemensamma spelregler och verksamhetssätt för att underlätta arbetet för föreningens styrelse. Det är viktigt att alla förbinder sig att följa dessa. Det här klarlägger de olika aktörernas ansvar och minskar på uppkomsten av konflikter. Verksamhetssätten kan till exempel vara:

• Hur arbetar man inom föreningen?
  
• Vilka är föreningens verksamhetssätt?
  
• Hurdan mötespraxis har föreningen?
  
• Vilka ansvarsområden finns i föreningen och hur har man fördelat arbetet mellan de olika aktörerna?
  
• Hur kommunicerar man inom föreningen?
  
• När borde en aktör vara anträffbar?
  
• När borde man besvara meddelanden?
  
• När borde en aktör senast meddela om förhinder eller frånvaro?
• Hur samlar man in respons i föreningen?
• Hur och var samlar man in responsen?
• Hur behandlar man responsen?
• Hur får man respons från medlemmarna, styrelsen och de andra aktiva?

Det är också viktigt att man skapar en process för föreningen för hur man ska behandla trakasserisituationer eller annat osakligt beteende. Ofta betonar föreningarna att de har nolltolerans mot trakasserier och diskriminering. Det att man säger att man har nolltolerans betyder ändå ingenting om man inte har tillgång till konkreta åtgärder som stöder nolltoleransen. Alla föreningsmedlemmar ska känna till hur man ingriper i trakasserier och hur man kan rapportera om det man sett eller upplevt. Föreningen måste därför ha en klar verksamhetsprocess för hur man hanterar dylika situationer. Du kan läsa mera om att hantera olika situationer och processer i denna guide i stycket.