Internationalisering i föreningsverksamhet

Site: HYY moodle
Course: Föreningsguide [UNDER ARBETE]
Book: Internationalisering i föreningsverksamhet
Printed by: Guest user
Date: Wednesday, 22 May 2024, 8:12 PM

Description


1. Guide för föreningarnas internationalisering

Internationella studerande, dvs. utbytesstuderande och internationella examensstuderande berikar föreningens verksamhet. De kan ge oss nya synvinklar och idéer för hur vi kan utveckla föreningens verksamhet. Mångfald uppmuntrar till kreativitet och gör studentföreningen ännu mera tillgänglig för alla studenter.

Universiteten, samhället och arbetsmarknaden har redan under en lång tid blivit allt mera internationella. Alla har ändå inte möjlighet att åka på utbyte eller utföra arbetspraktik utomlands under studietiden. Då vi gör det möjligt för internationella studerande att delta i föreningarnas verksamhet, har föreningens övriga medlemmar en möjlighet att internationaliseras på hemmaplan. 

Föreningsverksamheten underlättar också de internationella studenternas integrering i det finländska samhället. Bristen på sociala kontakter och nätverk samt sysselsättningssvårigheter är de största orsakerna till att det är svårt för internationella studenter att stanna i Finland efter studietiden. Föreningarna är i en nyckelposition då det gäller att svara på dessa utmaningar, eftersom det är i föreningsverksamheten som de internationella studenterna får bekanta sig med den finländska kulturen och de andra studenterna.

Det är skäl att minnas att de internationella studenterna inte är en enhetlig massa. En del av studenterna är på utbyte, som vanligen räcker en termin (antingen höst- eller vårterminen) eller ett läsår. De internationella examensstuderandena har däremot kommit till Finland för att avlägga en hel examen. Detta sker vanligen i magisterskedet. En stor del av de studenter som kommit för att avlägga en examen planerar också att stanna kvar i Finland efter sina studier.

Det kan kännas arbetsdrygt att nå de internationella studenterna och omforma verksamheten i föreningen, men det går att göra föreningens verksamhet mera internationell också med små medel. I denna guide presenteras åtgärder för hur föreningen kan beakta en mera internationell synvinkel både vid föreningens evenemang och i verksamhetssätten. Guiden består av tre delar varav den första (A) innehåller enkla åtgärder, som är lätta att genomföra och den andra (B) lite mer krävande förändringar. I den tredje delen (C) presenteras internationaliseringsmetoder som inverkar mer omfattande och genomgripande på föreningens verksamhet.

Du kan också ladda ner guide för föreningarnas internationalisering här.

2. Flerspråkighet i föreningarna

Flerspråkighet betyder att vi kan flera språk än ett. I studentföreningarna kan det här betyda att verksamheten sker på finska och/eller svenska och ytterligare på engelska eller några andra språk. Flerspråkighet betyder inte att vi behärskar de främmande språken fullständigt. I praktiken är väldigt många redan flerspråkiga, eftersom i stort sett alla har någon form av kunskaper i andra språk än sitt modersmål.

 

Universitetet, samhället och arbetsmarknaden har redan under en lång tid blivit allt mera internationella och det här ser vi också bland studenterna. Antalet internationella studenter och följaktligen också behovet av flerspråkighet kommer att öka även i fortsättningen. Internationella studenter berikar också verkamheten inom föreningen och därför är det viktigt att det är möjligt även för dem att delta i föreningsverksamheten.

 

Flerspråkighet kan verka invecklat och krävande och därför kan det kännas besvärligt att beakta de internationella studenterna. Det lönar sig ändå att ha en flexibel inställning till flerspråkigheten: avsikten är inte att hela verksamheten ska börja ske på engelska, utan att göra det möjligt att använda olika språk parallellt och att människor med olika språkbakgrund kan delta. Det viktigaste är att människorna kan kommunicera på det språk som passar dem och på det sättet göra sig förstådda. Alla behöver inte kunna alla språk, utan de aktiva inom er förening kan stödja och hjälpa varandra enligt sin egen kompetens.

 

Hur kan föreningen börja främja flerspråkig verksamhet?

 

  1. Kartlägg utgångsläget i er förening. Vilket språk eller vilka språk använder ni för tillfället? Vilka språk skulle ni vilja använda?
  2. Använd materialet från Språkboost-projektet Steg för en språkmedveten arbetsplats. Stegen hjälper er då ni funderar på flerspråkigheten i er egen förening och hur ni med små steg kan främja flerspråkigheten.
  3. Beakta resurskraven. Flerspråkighet kräver tid och utveckling av verksamhetssätten. Det lönar sig med andra ord inte att med våld genomföra förändringar, utan att pröva och diskutera vad som fungerar i er förening och vad era resurser räcker till.
  4. Var flexibla och försök inte eftersträva perfektionism. Olika situationer kan ha olika behov och man varken kan eller behöver göra allting perfekt.
  5. Vi låter alla lära sig nya språk. Era medlemmar vill kanske utveckla sina språkkunskaper. Byt med andra ord inte automatiskt till engelska om någon inte talar flytande finska, utan fråga vilket språk personen ifråga vill använda. Korrigera inte heller en annan persons engelska om hen inte har bett om det.

3. Trespråkig ordlista

HUS har sammanställt en ordlista som ska hjälpa föreningarna då de kommunicerar på många olika språk. I  ordlistan finns den viktigaste terminologin som kan behövas i föreningarnas verksamhet. Ordlistan fungerar i första hand på finska (förklarande kommentarer har till exempel inte översatts till svenska eller engelska), men den kan ändå användas om man talar något annat språk än finska.

Ordlistan är i första hand tänkt att vara ett stöd och ett lättanvänt hjälpmedel. Vi har därför försökt begränsa antalet översättningar. Översättningarna fungerar i de flesta sammanhang i föreningarnas kommunikation. Vid ord som kan tolkas och användas på många olika sätt finns det också korta förklaringar med exempel och kommentarer. Översättningarna i ordlistan är ändå i många fall inte de enda rätta alternativen, som kan användas då man vill uttrycka något, och det är fritt fram att använda andra översättningar om det känns som att dessa passar bättre in i sammanhanget.

Du kan kontakta HUS styrelse eller personal om du vill föreslå tillägg till ordlistan eller om du har andra kommentarer om ordlistan.

Ladda ner ordlistan här.


4. Mera resurser

Språk-boosten

Språkboosten är ett projekt vars syfte är att utveckla språkkunskaperna hos internationella arbetstagare. Projektet erbjuder också stöd för att utveckla flerspråkiga arbetsgemenskaper. Studentföreningar kan också tillämpa projektets resurser då man funderar på sin egen flerspråkiga verksamhet. Är det till exempel möjligt att öva sig på att tala finska eller svenska i föreningen och vilka steg kan föreningen ta mot en mera språkmedveten kultur.

  • Här kan du bekanta dig med de publikationer som projektet har publicerat.


Ordböcker

●     MOT-ordböckerna (kräver inloggning med universitetets inloggningskoder)

●     Statsrådets termbank Valter


Maskinöversättningar

Maskinöversättningar hjälper att översätta texter snabbt, men de levererar inte felfria översättningar. Det lönar sig alltid att kontrollera maskinöversatta texter och använda maskinöversättning bara i inofficiella sammanhang. Många applikationer för maskinöversättningar sparar också den text som översätts, så översätt inte konfidentiella texter på webben.

●     Europeiska kommissionens eTranslation (kräver att man registrerar sig som användare)

●     EU-maskinöversättning

●     DeepL Translator

●     Fiskmö-projektets maskinöversättare (översätter från finska till svenska/norska/danska)

●     MOT-översättare (kräver inloggning med universitetets inloggningskoder)

●     Det går att översätta hela dokument i Microsoft Word (anvisningar)


Helsingfors universitet

Helsingfors universitet strävar efter att verka på tre språk: finska, svenska och engelska. För detta har universitetet språkprinciper, riktlinjerna för en språkmedveten vardag och språkrekommendationer som gäller för förvaltningsorganen. Språkprinciperna är riktlinjer för universitetets språkpraxis medan språkrekommendationerna hjälper universitetets förvaltningsorgan att fungera flerspråkigt och riktlinjerna för en språkmedveten vardag stöder en flerspråkig vardag, föder diskussioner om språkfrågor och möjliggör språkinlärning bland alla vid universitetet. Er förening kan använda de här dokumenten som modell eller hjälp då ni funderar på flerspråkighetsfrågor i er verksamhet.

●     Språkprinciper för Helsingfors universitet

●     Riktlinjerna för en språkmedveten vardag

●     Språkrekommendationerna för förvaltningsorganen finns i Flamma (kräver inloggning med universitetets inloggningskoder)