Likabehandlingsverksamhet i föreningen

Site: HYY moodle
Course: Likabehandling i föreningsverksamheten
Book: Likabehandlingsverksamhet i föreningen
Printed by: Guest user
Date: Sunday, 23 January 2022, 11:23 AM

1. Inledning

Det är viktigt att beakta likabehandling i föreningsverksamheten så att så många som möjligt skulle ha möjlighet att delta i verksamheten. Att satsa på likabehandling ökar tryggheten i föreningsverksamheten samt medlemmarnas välbefinnande. Det blir även trevligare för alla att verka i föreningen och även möjligt för allt fler.  Delaktighetskänslan och känslan att medlemmarna bryr sig om gemensamma saker är i nyckelposition när en trygg och välmående studentmiljö skapas.

HUS stöder likabehandlingsverksamheten i föreningarna och förutsätter att likabehandlingsplanen följs.

Det är viktigt att alla föreningens styrelsemedlemmar och aktörer tar likabehandling på allvar och befrämjar förverkligandet. Därutöver rekommenderas att välja åtminstone en likabehandlingsansvarig från varje föreningsstyrelse. En god grund för likabehandlingsverksamheten är att utnämna en likabehandlingsansvarig och informera medlemskåren om det. Om föreningen håller på att grundlägga sin likabehandlingsverksamhet kan de fråga om hjälp av andra studentföreningar och ta intryck av dem. Att grundlägga likabehandlingsverksamhet består i hög grad av  samarbete och olika perspektiv ger även nya sätt för att förbättra likabehandlingen. Därför bär en aktiv kontakt med andra aktörer frukt.

Det är bra att lägga till koordinerandet av likabehandlingsplanen i arbetsbeskrivningen för  likabehandlingsansvariga, med vars hjälp gås in på djupet med föreningsspecifika likabehandlingsbehov.  Hörandet av medlemmarna är oerhört viktigt, för endast genom att höra medlemmarna kan deras behov kartläggas. Nedan har listats metoder för  förbättrandet av likabehandlingsverksamheten.

Att befrämja likabehandlingen förutsätter en kontinuerlig och målinriktad verksamhet men även stora förändringar kan fås till stånd med små gärningar!


2. Likabehandlingsansvarig

Likabehandlingsansvarigas uppgift är att ansvara för att alla personer känner sig trygga och mår bra i studentgemenskapen. Då sektorn är stor och överlappar flera andra ansvarsområden kommer personen att samarbeta med övriga sektorer för att försäkra att föreningsverksamheten siktar på att förverkliga likabehandlingen på bästa möjliga sätt. Personen ansvarar för att  bedöma föreningsverksamheten  kritiskt, identifiera praxis och strukturer som förorsakar olika behandling och informera styrelsen om likabehandlingsproblem som hen upptäckt.   Under ledning av  likabehandlingssansvariga begrundas och verkställs problemlösningar tillsammans med styrelsen och övriga aktörer.

Likabehandlingsansvariga har en  speciellt ansvarsfull roll eftersom det innebär att försvara rättigheterna för dem som  har den svagaste och sårbaraste ställningen vilket ofta innebär att traditioner och stadgad praxis som upplevs diskriminerande förändras.  Att befrämja likabehandling och ifrågasätta traditioner kan möta motstånd, så det är bra om likabehandlingsansvariga förbereder sig för förändringsmotstånd, då det är viktigt att framföra problemen med den diskriminerande praxisen. Att uppdatera och förändra traditioner till att bli jämlikare kan vara känsligt för gemenskapen så det är bra om personen även förbereder sig för att möta känslobaserad kritik. Ansvarsuppdraget innebär även särskilt ansvarsfulla ärenden vars skötsel förutsätter hänsynsfullt beteende och även hanterande av  tunga ärenden.

I praktiken upprätthålls  responsmöjligheter av likabehandlingsansvariga, till exempel  formulär för problemsituationer och kontinuerlig respons. Likabehandlingsansvariga   upprättar  och bevakar även förverkligandet av likabehandlingsplanen. Likabehandlingsansvariga ansvarar även för att upprätta och genomföra principer för tryggare lokaler för föreningslokalen. Med tanke på förverkligandet av likabehandling är det oerhört viktigt att lyssna på medlemskåren. Det här kan genomföras exempelvis med olika välbefinnande- och medlemsenkäter med vars hjälp medlemskårens välbefinnande och åsikter kartläggs. 


3. Evenemangssäkerhetsperson

På evenemangen är det bra att ha en särskild anvisad person som ansvarar för evenemangssäkerheten. Evenemangssäkerhetspersonens uppgift är att synas på evenemangsområdet och erbjuda deltagarna möjlighet att anmäla problemsituationer. Med evenemangssäkerhetspersonen kan man prata konfidentiellt i ångestladdade situationer eller om man misstänker att det inträffat någon annan något. Personen bör vara medveten om evenemangets karaktär och bekanta sig med människorna så att deltagarna kan uppleva att hen är lätt att närmas. Det här inverkas väsentligt av att personen strävar att skapa en positiv atmosfär till exempel genom att småprata med människorna och ansvara för deltagarna. Iakttagandets och vaktandets kultur ska undvikas så att deltagarna inte får en negativ känsla av överdriven övervakning. Evenemangssäkerhetspersonens centrala uppgift är att ansvara för deltagarnas välbefinnande och att skapa en positiv atmosfär så att evenemanget skulle vara tryggt och trevligt för alla.

Ansvarsuppgiften kräver handlingsförmåga så det skulle vara bra att  ansvarspersonen är fullständigt nykter. Hen borde vara befriad från övriga uppgifter under hela sitt arbetsskift så hen kan nås hela tiden och inte till exempel försvinner och diskar i köket eller annars skulle verka bråd och otillgänglig. För att evenemangen skulle förlöpa smidigt är det väsentligt att evenemangssäkerhetspersonen är lugn, verkar stresslös och signalerar att evenemanget är under kontroll. Allt detta ökar deltagarnas  trygghetskänsla.

Det är viktigt att evenemangssäkerhetspersonen är synlig. Därför är det bra att personen tydligt anvisats med en väst eller pins. Före evenemanget bör man informera om personerna och även under evenemanget om de till exempel byts. Personernas telefonnummer ska vara synligt framme under evenemanget så att de vid behov kan kontaktas med till exempel sms. Det är även bra att publicera en bild i relevanta kanaler för evenemanget för att underlätta igenkänning.

 I mötet med evenemangssäkerhetspersonen kan ingå oönskad social prägel eller skam så ansvarspersonen ska hantera alla kontakter finkänsligt och fullständigt konfidentiellt. Kontakten med ansvarspersonen kan upplevas svårt och människorna kan vara blyga för det som följer av kontakten. Därför borde sådana situationer där evenemangssäkerhetspersonen avlägsnar sig bakom knuten med någon undvikas, och istället utnyttja olika för situationen lämpliga sätt. Därför är det viktigt att evenemangssäkerhetspersonen från första början är en del av deltagargruppen så att det upplevs naturligt att närma sig hen. 

Obs. evenemangssäkerhetspersonen är inte en ordningsvakt, förstavårdare eller polis. Vid en nödsituation ska myndigheterna alltid kontaktas.


4. Principer för trygga lokaler

Syftet med principerna för tryggare lokaler är att öka tryggheten i föreningslokalerna. De fungerar som grundläggande förordningar med vilka deltagarna eftersträvas att garantera en trevlig och avslappnad atmosfär. Det är bra att förpliktiga deltagarna  att följa reglerna och i eventuella problemlösningssituationer kan man vädja till förpliktigandet.

I alla HUS föreningslokaler bör finnas gällande principer för tryggare lokaler som överenskommits tillsammans med föreningarna, och som kan läsas på väggen. HUS också har principer om tryggare rum.

Det finns flera former för principer för tryggare rum. Det rekommenderas att utöver allmänna principer även upprätta specifika principer för de lokaler som föreningen använder. Här ett förslag för principerna för tryggare rum:

  • Som grundregel kan sägas att behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Beakta dock att alla är individer och många skillnader finns  till exempel mellan personliga gränser. Generalisera inte dina preferenser.
  • Gör inga antaganden om andras identitet, kön, sexuell inriktning eller andra personliga egenskaper. Du kan inte känna till den andras upplevelser, tankar eller livssituation. Eftersom vi ändå alltid gör antaganden om andra så försök vara medveten om dina antaganden.
  • Fastställ inte andras upplevelse eller identitet istället för hen.
  • Var öppen och lyssna. Respektera andra som människa, ifrågasätt eller döm inte andras olikhet. 
  • I gemenskapen finns inte plats för våld, intolerans, diskriminerande beteende eller språk. Här ingår även fördomar gentemot andras bakgrund eller utseende.
  • Om du ser att en person mår dåligt, lämna hen inte ensam. Ansvara själv för hen eller försäkra dig om att någon annan gör det. Anta inte att en förvirrad person är berusad utan försäkra dig om att det inte är fråga om ett sjukdomsanfall eller annan allvarlig situation enligt ditt kunnande. Om du upplever att du inte kan hjälpa, be då om mer hjälp.
  • Trakassera ingen verbalt, med beröringar eller genom att stirra. Nej betyder nej. Avsluta eller ändra ditt beteende om någon ber om det. Det som du tycker känns bra kanske inte nödvändigtvis känns så för en annan. Sträva att tolka situationen och den andra parten. Det säkraste sättet är att fråga, lyssna och respektera. 
  • Om du ser eller upplever trakasserier eller osakligt beteende, ta genast kontakt med arrangörerna. Ingrip i trakasserier omedelbart.
  • Om du behöver hjälp eller stöd för problemsituationer, be om det.

 

Speciella anvisningar för tryggare lokaler för diskussionstillfällen är följande:

  • Ge plats! Se till att alla blir hörda och delaktigas. Dominera inte diskussionen utan ge även andra möjlighet att delta och fastställa sitt perspektiv.
  • Prata så att alla kan förstå: försök använda ett språk som kan förstås av andra utanför din egen referensgrupp.
  • Använd inte aggressiva anföranden mot andra människor, mot deltagare eller frånvarande.
  • Lyssna och respektera!


5. Formulär för problemsituationer i HUS föreningar

Under de senaste åren har föreningarna inom HUS tagit i bruk formulär för anonym anmälning av trakasserier eller mobbning. Traksseriblanketten (används även med termen problemsituationsblankett) och trakasseriombuden är bra sätt att ingripa i trakasserier inom föreningen och övrigt osakligt beteende. Det rekommenderas att föreningen  har en tydlig metod som de som upplevt trakasserier eller  osakligt beteende kan använda för att meddela om vad som hänt med låg tröskel.

När blanketten görs är det viktigt att beakta följande saker.

  • Behandlingen av svaren och hur de förvaras: ange redan i informationen i formuläret vem som behandlar svaren och hur de förvaras.
  • All kontakt ska vara absolut konfidentiell och ett ärende kan föras vidare enbart med anmälarens samtycke
  • Det ska vara så lätt som möjligt att ta kontakt och att fylla i formuläret anonymt är en bra sak. Anonym information måste ändå ofta ifrågasättas. Ofta krävs  tilläggsinformation för att utreda ärendet, och då behövs kontaktuppgifter. Då lönar det sig att uppmuntra  formulärets i fyllare att lämna sina kontaktuppgifter och för att bevara anonymiteten kan till exempel endast e-postadressen bes om, då respondenten vid behov kan använda en adress där namnet inte framgår.
  • Innan formuläret tas i bruk ska ni komma överens om vem som behandlar anmälningarna och erbjuda den personen en möjlighet att förvärva den nödvändiga kompetensen och vid behov få stöd
    • Olika föreningar ordnar då och då utbildningar för trakasseriombud som det lönar sig att följa
  • Som formulärbotten kan användas Helsingfors universitets e-blankett


6. Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplanen är en plan som  en myndighet eller  annan organisation upprättar om  hur den ska befrämja likabehandlingen och förebygga och ingripa i diskriminering som arbetsgivare och i den egna verksamheten. Centrala utvecklingsområden för målet är:

1. Att identifiera och ingripa i diskriminering 

2. Bedömning av  verksamhetens likabehandlingseffektivitet samt praxis samt förverkligandet av likabehandlingsbefrämjande åtgärder

3. Ökandet av delaktighet

Likabehandlingsplanen fungerar som ett dokument som linjerar föreningsverksamheten. I början av styrelseperioden uppdateras den gamla likabehandlingsplanen eller upprättas en helt ny  för perioden av likabehandlingsansvariga. För att upprätta planen är det centralt att beakta medlemmarnas röst som kan kartläggas med exempelvis välbefinnande- och åsiktsenkäter. För utvecklandet av planen är det bra att ha responskanaler och genomföra enkäter med jämna mellanrum. Den ansvariga utbildar planen för övriga styrelsen och relevanta aktörer samt informerar medlemskåren om planen. Det vore även bra om planen vore lättillgänglig för medlemmarna. Under perioden övervakar den ansvariga för att planen förverkligas och rapporterar för den övriga styrelsen. I slutet av perioden är det även bra att utvärdera prestationerna och utvecklingsmålen för den pågående perioden samt skriva om dem i verksamhetsberättelsen. Likabehandlingsfrämjandet kan följas upp just utgående från dessa rapporter.

Det är bra att dela upp likabehandlingsplanen i delhelheter och även bra om varje mål i planen  ansvaras av en sektor. För förverkligandet av målen är det skäl att lista åtgärder med vars hjälp målen eftersträvas att nås. I planen bör även framgå hur förverkligandet av de olika delmålen mäts. I likabehandlingsplanen är  det  speciellt bra att beakta olika grupper som eventuellt upplever ojämlik behandling i. Det är skäl att undvika det klassiska misstaget där minoriteternas ärenden drivs utan att höra dem alls.

 

Nedan exempel på teman som vore bra att behandlas i likabehandlingsplanen:

 

  • Tryggare lokaler

Föreningen följer principerna för tryggare lokaler på alla sina evenemang. Enligt principerna ska andra behandlas med respekt, individer ska inte antas för något på grund av personliga egenskaper, alla ske ges plats och ingen får störas. Alla former av fysiska eller psykiska trakasserier är absolut förbjudet. Människor ska få fastställa sin egen identitet och egna  upplevelser, och andras olikhet ska respekteras. Alla ska få möjlighet att delta om de vill och få plats att bli hörda. Personer ska inte värderas mellan varandra utifrån personliga egenskaper.

  • Verksamhetens genomskinlighet

Föreningens verksamhet ska vara genomskinlig och öppen. Alla medlemmar har rätt och möjlighet att delta på styrelsemöten eller läsa mötesprotokollen i efterhand. Medlemskårens åsikter och önskemål hörs för evenemangsarrangemangen och  deltagningsmöjligheter för att ordna verksamhet strävas att erbjuda omfattande. Medlemskårens åsikter kartläggs med välbefinnande- och responsenkäter. 

  • Prissättning

Evenemangsdeltagaravgifter, såsom till årsfester, hålls rimliga. I mån av möjlighet strävar föreningen att betala en del av deltagaravgifterna för kulturevenemang. Även helt gratis evenemang ordnas. 

  • Kommunikation

Om evenemangen informeras omfattande så att medlemskåren får höra om dem i god tid. Det sker till exempel genom e-postlistor, sociala medier och webbplatsen. Om evenemang informeras även på engelska och i den engelskspråkiga versionen berättas om vem som kan tillfrågas om mer information.  Internationalismansvariga har speciellt kontakt med internationella studeranden och strävar att befrämja deras deltagningsaktivitet och bekantskap med finländsk studentkultur. 

  • Kön och sexualitet

Ingen diskrimineras på grund av kön eller sexuell inriktning i föreningsverksamheten. Föreningen strävar att minimera könsfördelade principer allmänt i verksamheten och särskilt på evenemang, såsom sitsar. Ingens kön eller sexuella inriktning antas och efterfrågas i onödan. 

  • Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

När man informerar om evenemang nämns om det finns en tillgänglig passage till evenemangsplatsen. Speciellt  i samband med evenemang på Nya studenthuset är det viktigt. I anmälningsformuläret finns en särskild punkt där det efterfrågas om deltagaren behöver specialarrangemang. Föreningarna utnämns en egen tillgänglighetsansvarig som får relevant utbildning och som ansvarar för  tillgänglighetsärenden.

  • Beaktandet av årskursen

Föreningen beaktar studerande på olika årskurser i sin verksamhet. Alla studerande sporras att delta i föreningsverksamheten och en sådan kultur där alla kan känna sig välkomna skapas. Äldre och längre hunna studerande kan dessutom uppmärksammas med olika arbetslivsrelaterade evenemang såsom exkursioner och arbetslivsmentorskap samt utvecklande av alumnverksamheten. Förstaårsstuderande strävas att aktivt tas med i verksamheten genast på hösten med hjälp av en fungerande kommunikation. Studerandena  görs även bekanta med varandra över utbildningsgränser. Det här lyckas exempelvis med tutorernas och styrelsens gulnäbbsansvarigas hjälp, vilka koordinerar verksamheten.

  • Specialkost

Föreningen strävar att så mångsidigt som möjligt beakta medlemskårens specialkost. Vegetarisk, vegan, laktosfri och glutenfri kost som serveras på evenemangen är högklassiga. Föreningen godkänner även ideella orsaker för specialkost.

  • Alkoholfrihet 

Ingen verksamhet förpliktar till att dricka alkohol och drickande påtrycks aldrig. Föreningen ordnar tillräckligt med alkoholfria evenemang, till exempel kultur- och motionsevenemang samt alkoholfria samkväm. Även på evenemang där alkohol serveras såsom sitsar, serveras alkoholfria alternativ. Alkoholfria alternativ till exempel på sitsar ska vara annat än vatten.

  • Etnisk bakgrund

Ingen diskrimineras i föreningen på grund av  ursprung eller bakgrund.  Ursprung antas inte och frågas inte efter i onödan av någon. Föreningen eliminerar diskriminerande praxis t.ex. förolämpande sitssånger om etniskt ursprung.

 

Mer information om likabehandlingsplanen samt hjälp för upprättandet fås på justitieministeriets likabehandlingssida.

7. Exempel på diskriminerande strukturer

Utöver god evenemangspraxis kan även jämlikhet beaktas i föreningens struktur. Kan även minoritetstillhöriga personer verka i föreningen? Uppmuntras män och kvinnor till tjänstebefattningar på samma sätt? Kan rasifierade och HLBT+ studenter känna sig trygga i föreningen?

Olika befattningstitlar kan begränsa hurdana personer som upplever det naturligt att verka i föreningen. Exempelvis värd och värdinna som termer köns inriktar uppgifter i onödan och kan förhindra att söka samt skapa onödiga fördomar. Som ersättande termer föreslår vi: lokalansvarig, serveringsansvarig, direktör, kulinarist, matteam, dryckesteam osv.

För att beakta mångfalden bland könen  borde det finnas åtminstone en unisex toalett  i föreningslokalen.

Sitsprinciperna har blivit mer könsneutrala med hjälp av enkla, av ämnesföreningar inlärda knep: i placeringskorten märks ut åt vilket håll skålas efter sången. Då fastställs inte skålningshållen enligt kön.


8. Minneslista för likabehandlingsverksamhet

Funderar du på hur man kunde påbörja eller utveckla verksamheten för likabehandling? Med hjälp av minneslistan som HUS har gjort är det lätt att kolla om din förening i sin verksamhet beaktar de viktigaste faktorerna då det gäller likabehandling.


  • Föreningen har åtminstone en ansvarsperson för likabehandling.
    • Den som ansvarar för frågor som berör likabehandling har som uppgift att utveckla föreningens likabehandlingsverksamhet. Personen ansvarar bland annat för att utvärdera hur likabehandling för tillfället förverkligas inom föreningen, identifiera eventuella problem och för att finna lösningar på problemen i samarbete med andra berörda parter. Läs mera.

  • Föreningen har en plan för likabehandling.
    • Ändamålet med planen för likabehandling är att beskriva hur föreningen i sin verksamhet strävar efter att främja likabehandling. Då man gör upp planen är det viktigt att först kartlägga hur medlemskåren upplever den rådande situationen inom föreningen för att sedan kunna identifiera problem och formulera de viktigaste målen och åtgärderna. Läs mera.

  • Föreningen har principer för tryggare rum.
    • Principen för tryggare rum innebär att det finns gemensamma regler eller instruktioner för att skapa en jämlik och trygg omgivning för alla som deltar i föreningens evenemang och verksamhet. Principerna för tryggare rum kan också stödja situationer då man löser problem som uppstått vid trakasserier eller konflikter. HUS har också egna principer för tryggare rum. Du hittar dem här.

  • Föreningen har handlingsinstruktioner för trakasserisituationer.
    • Vi är alla skyldiga att ingripa om det förekommer trakasserier. Med hjälp av instruktionerna försäkrar vi oss om att alla vet hur man ingriper i situationer där det förekommer trakasserier och följaktligen förhindra att dessa uppkommer. Läs mera.

  • Föreningarna har säkerhetsansvariga vid evenemang.
    • De säkerhetsansvariga ansvarar för säkerheten vid evenemanget. Till deras viktigaste uppgifter hör att ta hand om deltagarnas välmående, skapa en positiv atmosfär och att erbjuda deltagarna en möjlighet att meddela om problemsituationer. Läs mera.

  • Föreningen samlar in respons om verksamheten.
    • Via responsen får föreningen också värdefull information om hur likabehandlingen förverkligas inom föreningens verksamhet. Det lönar sig att regelbundet samla in respons. Man kan också med hjälp av en enkät ta reda på hur medlemmarna anser att likabehandling förverkligas inom föreningen. Exempel på enkäter finns här.

  • Föreningen informerar regelbundet om likabehandlingsverksamheten.
    • Det är viktigt att föreningen informerar sina medlemmar om hur man jobbar för likabehandling och om de handlingsinstruktioner man har för arbetet. På detta sätt kan medlemmarna delta i arbetet för att skapa en jämlikare verksamhet. Detta är speciellt viktigt med tanke på nya medlemmar, eller då man uppdaterar instruktioner och dokument som handlar om likabehandling och jämlikhet.

  • Föreningen fäster uppmärksamhet vid tillgänglighet i sin verksamhet.
    • Med tillgänglighet avses att man främjar likabehandling så att alla har jämlika möjligheter att delta i verksamheten. Tillgängligheten har många dimensioner. Det är därför viktigt att föreningen funderar på tillgängligheten ur till exempel följande synvinklar: möjlighet att obehindrat röra sig i de fysiska utrymmena, evenemangens pris, servering av mat och dryck samt vilka språk som används.

Har du frågor eller behöver du stöd? Kontaktuppgifter till HUS styrelse och sakkunniga hittar du här och här.